Jag kunde sticka fläta. Det var enklare än jag trodde. Bara viktigt att hålla koll på om maskorna jag sparat på flätstickan skulle vara framför eller bakom arbetet. Ja, då var det ju tråkigt att det bara var mitt fram jag hade fläta. Jag tror egentligen att jag tycker det är snyggast så. Samtidigt var det ju flätbiten som var rolig. Jag tycker mycket om min nya tröja. Den är stickad i tvåtrådigt ullgarn från Ölands Ullcentrum. Beskrivningen hittade jag på www.ravelry.com. Som vanligt, höll jag på att säga. Men en lagom lätt ulltröja i varmorange nu till hösten känns helt perfekt under regnjackan.
Det blev nästan ett helt nystan kvar. Och jag har hittat beskrivning på en halsduk med keltiska knutar. Jag ska se om garnet räcker till en sådan. Så är jag förberedd på riktigt när jag drar igång det stora flätprojektet jag tittar på.
När jag kom hem i eftermiddag satte jag mig på trappen och monterade tröjan. Den är ihopsydd med madrasstygn. Alltså, glädjen när jag lärde mig den tekniken, det blir ju så nätta sömmar! Fattar inte varför de inte lärde ut det i skolan? Det är ju inte svårare än det klumpiga sättet vi fick lära oss. Att sitta där i fullt dagsljus och lyssna på den relativa tystnaden är så skönt. Arbetsdagen blev lite längre än en vanlig onsdag. Vi har haft umgängeseftermiddag i Hembygdsparken. Det var trevligt, men jag blir slut i huvudet. Bilarna på vägen hörs, så klart. Och idag var det ett litet bi som surrade omkring och letade efter de få blommor som finns kvar. Midas satt bredvid men pockade inte på uppmärksamhet så intensivt som han brukar. Han gör sällan det utomhus. Det är skönt. För till och med katterna blir för mycket när jag har haft människor omkring mig i överflöd. En go stund att spara i hjärtat till den kallare årstiden.
Det tråkigaste av allt, att fästa trådar, gjorde jag inne till brasknaster och Det okända på Play. Det är skönt det också. Höstavkoppling. Idag kände jag faktiskt lust att sy också. Det kanske räckte med att jag bar ut det som stod i vägen i köket innan för att lusten skulle komma tillbaka? Tänk då hur det blir när jag får ordning i hela huset! Då kommer stickningen verkligen att få konkurrens om min tid. Jag ser fram emot det. Sömnad lediga dagar då huvudet är fräscht. Stickningen efter jobbet som avkoppling. Och vad annat jag nu får lust till.
Idag har jag till och med funderat på mat. Köttsoppa. Det var ett tag sedan matlagning kändes inspirerande på något som helst sätt. Men idag kom åtminstone suget. Alltid något.